Första veckan lilla Asta har varit hos oss har varit över förväntan lugn och det mesta har gått jättebra!
Första natten sov hon ju jättelugnt och pep till två gånger då hon var lite kissnödig. Så vi trodde ju då att nätterna skulle förbli lugna, men natten efter pep, skrek och tjöt hon ju så man höll på få hjärtbristningar. Men vi tog det tack och lov med ro (sömnstörningar hör ju nästan till vardagen för oss) och bestämde oss för att låta ylandet få gå sin egen gång och att vi struntade i det. Och nu, såhär ungefär en vecka senare, så gnyr hon lite när hon tycker vi varit tysta för länge, när hon är pinkis eller när hon vill mysa med oss. Men om hon börjar tjuta eller skälla och vi ignorerar henne så håller hon inte på längre än 5 minuter nu, mot för över en ½-timme den där andra natten. Så det känns och verkar som att hon har funnit sig väl till ro med oss.
Hur är Asta då? Jo hon är ju pigg i nästan överskott när hon är vaken och blir tvärtrött när hon busat klart och favoritplatsen är någon av husse eller mattes knä att få komma upp till och ligga och somna. Och helst ska huvudet ligga i den konstigaste vinkeln, så sover hon så sött! 
Och när hon sover så passar hon även på att släppa på gastrycket litegranna, så husse och matte håller på och storknar.
Favoritleksak är husse eller mattes händer. Dom är ju så roliga att jaga och tugga på. Och så rör dom sig så roligt när man håller på och busar. När inte husse och matte vill ha söndertuggade händer, så får hon leka med en hopknuten typ diskhandduk och den älskar hon också. En annan häftig grej att leka med är ju den där hopvikta tomma toarullen som det ramlar godisar ur! Verkligen roligt att den både låter roligt och luktar gott, så hon jagar runt den i hela köket för att få ur godisbitarna.
Sedan inte att förglömma katterna! Greger och Ylva är så roliga att jaga och stå och skälla på och bjuda in till lek. Men de två förstår ju inte att den mörka lilla skuttiga saken som låter och rör sig bara är snäll och vill leka, så dom hoppar upp på köksbordet och står och fräser om Asta blir för närgången. Så katterna håller sig mest borta från golvytorna. Men det verkar som att dom vant sig lite och inte är lika fientligt inställda mot nykomlingen och Greger kan till och med äta godis brevid henne när hon är lugn.
Angående rumsrenheten (vilket verkar vara det ”problem” som de flesta undrar över) så har i alla fall inte vi några större problem med det. Tycker hon är bra på att säga till på natten när hon är nödig och på dagarna så passar vi på henne rätt så bra, så hon har inte behövt gjort så mycket inomhus. Självklart har det dock förekommit några små ”olyckor”, men inget som varit till större problem än att torka/plocka upp och skura rent.
Med ”träning” har vi mest hållt på med att försöka få Asta att reagera på just Asta. Det funkar jättebra! Sedan har vi testat att kalla in henne med ordet kom. Det gör vi genom att vi turas om att vid hennes mattider, hålla fast henne en bit ifrån och den som håller i matskålen lockar på henne med Asta, kom! Vi har även testat när vi är utomhus att kalla in henne och då kommer hon skuttande i full fart, tills hon får syn på något som ser lite mumsigt ut på marken. Men det ser väldigt lovande ut, med hennes uppmärksamhet på husse och matte, så om vi bara fortsätter och gör rätt så kommer det nog inte vara några problem med ”lydnaden”.
We love our Asta!
/ Helena & Per
