Vi var och fiskade en helg. Var uppe jättetidigt, typ 8!!!! Åh, jag var så trött så jag ville inte alls gå ut och kissa när matte väckte mig. 
Men när vi väl kom ut i Bredsand, till ”mormor och morfar” och jag fick se kompisen Tilda, blev jag klarvaken! 
Vi åkte tillsammans i bagageutrymmet på morfars Volvo, jag fick ju sitta i min lilla bur, annars kanske Tilda skulle lägga sig på mig och det går ju inte för sig! Jag är inte någon madrass, eller kudde! Det gick jättebra att åka till den där tjärnen eller vad det var vi åkte till. Väl där fick vi ju gå en liten promenad till stället där vi skulle fiska, och där fick vi hundar varsitt grisöra att smaska på! *SMASKENS* Men jag ville ju inte ha örat på en gång, det fanns ju så mycket att sniffa på här ute i vildmarken! Så fick jag den superbra idén att försöka gömma grisörat i ett sandtag. 
Jag grävde och grävde så jag hade hela ansiktet fullt med sand. Husse blev inte så glad på mig och tog fram örat igen. Typiskt! *suck* Vi hade i alla fall en jätteskön dag, och vi gick till och med på promenad i skogen och fick hälsa på en labrador. Men det bästa var nog ändå, när jag fick sova i husses och mattes knä, eftersom det är rätt krävande att sniffa runt så mycket och ha så mycket spring och hopp i kroppen att göra av med! Och när vi kom hem så sov jag nästan hela kvällen och natten utan att behöva gå upp och göra ifrån mig. Fast husse tvingade mig en gång innan matte och husse också skulle sova, för jag råkade ju öppna ögonen och husse kanske trodde att jag var pigg, men usch så trött jag var. Tur att man fick sova ifred sedan!
/Asta
Vi (dvs Asta) har varit och badat vid Selångersfjärden. Hon behövde inte gå så långt ut för att blöta ner magen och sedan var det kul att springa upp på stranden och ruska av sig på oss badkrukor!
Efter att vi suttit och torkat oss i sommarsolen så kommer ett par cyklister som bromsar in och Asta springer fram när dom ropar glatt åt henne. Ena cyklisten sitter fast med fötterna i pedalerna (tydligen specialskor) och tippar omkull sig själv när han inte kan ta emot sig med fötterna på marken. Asta såg ut som att hon tyckte det var jättekomiskt att det där stora åbäket rasa omkull, så hon kunde komma åt och slicka i ansiktet.
Dock som tur är verkade det inte blivit någon skada skedd! Matte var lite orolig ett tag, men det lättade snart.
Annars är gräsytan där vid gamla campingen ett jättebra ställe att springa omkring och leka och kasta leksaker med Asta. Det är helt underbart att se henne springa omkring och tycka livet är helt fantastiskt roligt. Man blir så kär!
/Helena
Postat i: Asta
Idag var vi på vårat andra valpkurstillfälle. Det var inget trevlig uteväder, då husse och matte var tunt klädda och i öppna skor, och då vädret var ösregn och kallt. Som tur var behövde vi inte vara utomhus denna gång, utan vi kunde göra allting inne i klubbstugan.
Instruktörerna gick igenom lite saker om hantering och kroppsvård av hund.
Sedan så fick vi ta och lägga hundarna på sidan på golvet, medans vi höll fast dom tills dom lugnt låg stilla och man kunde kolla klor, öron, mun osv. Det var helt otroligt vilken bra metod det var för att lugnt kunna kolla allt som behövs kollas på Asta, eftersom hon då är i en sådan bra position för det, och att man enkelt kan flytta runt henne. Fast visst hade vi lite problem med en sprattelfia i början.
/Helena
Idag har vi varit en sväng in till stan. Vi skulle köpa glass och gå en sväng så Asta får lite miljöträning. Tråkigt nog hade vi glömt att det var studentvecka och att det var avslutning och sådant skräp, så det var ju smockfullt med folk överallt! Vi tog ingen glass på stan, men vi gick i alla fall en snabbrunda från parkeringen mittemot Statiol i centrum, och sedan förbi Systemet dit husse skulle. Då stod jag och Asta utanför och väntade och lilltjejen var jätteduktig som var lugn och mest bara satt och kollade på de miljontals människor som kuta omkring på stan. Många som stannade och frågade om henne och mycket beröm för en stilig tjej. Matte blev inte lite stolt.
Sedan när husse shoppat klart, åkte vi hem och köpte mjukglass på Frasses och åt nere på gräsplan vid Bergsåkers IP. Asta gillade glassen också. Svalkar gott i sommarvärmen!
/Helena
Vi har börjat på valpkurs!
Vi går den hos Njurundas Brukshundklubb, NBHK. Denna första gång kom vi lite sent, för husse och matte kollade fel på klockan nästan en timme (trodde vi skulle bli tidiga, men vi råkade fara 10 minuter innan kursen skulle starta, och det är väl minst 30 min till klubben). Till att börja med så var det presentation av klubben, lite historia kring och sådant som tas upp. Information om planerna dom har, om stugan, kursutbud och allt som man kan tänka sig att dom tar upp. Sedan gick vi igenom vad själva kursen ska gå igenom, vad vi ska göra, vilka sidor vi ska läsa i kursboken och sådant.
Vi följer Barbro Börjessons Körtkort för valpägare eller något i den stilen.
Första praktiska delen vi gjorde var att gå en promenad i skogen runt om klubbområdet med hundarna lösa så att dom skulle få leka med varandra. Och vi blev uppdelade i två grupper, vi med små hundar i en och de med större hundar i den andra. Trots att det var lite mindre hundar i våran grupp så var Asta minst. Och hon kämpade glatt för att hänga med de mer långbenta kompisarna. Hon var helt slut när vi kom tillbaka till klubbstugan. Men efter lite vatten och vila så var hon på topp igen. Lilltjejen!
Sedan gick vi in igen och så fyllde vi i något papper om vad vi personligen vill ha ut av kursen och vad vi har för mål med just vår hund och lämnade till instruktörerna. Sen så kunde vi åka hem och få en luuugn och skön nattsömn. Asta sov nämligen nästan hela natten efter det här äventyret! 
Postat i: Asta
Idag har Asta fått sin andra vaccination. Så snart kan vi busa och hälsa på andra hundar utan att vara orolig för att bli sjuk. Härligt!
Vi har åkt bil några gånger senaste veckan också, och det går jättebra! Lilltjejen är lugn och tar färden med ro. Dock är det så att när hon ska in i buren så vill hon vara ute och när hon ska ut ur buren så vill hon vara kvar inne. Men då matte eller husse lockar ut/in henne så är det inga problem alls. Bra när vi ska hälsa på uppfödaren i Strömsund!
Så här trött är vi efteråt
Postat i: Asta
Idag har vi haft en riktig tjejdag Asta och jag. Per började jobba igen idag, så det blir bara vi två tjejer hemma med katterna.
Vi började dagen med att äta frukost och Asta åt upp nästan allt i matskålen! Sedan var vi ute en stund och Asta fick göra ifrån sig och sedan sitta och titta på änderna vid dammen.
Efter det har vi suttit och myst i fåtöljen i datorrummet och hunnit med att busa en massa också. Jättekul har vi haft utan husse! Vi har också börjat lära oss att sitta när matte säger ”sitt” och är jätteduktig på att följa efter och hålla koll på matte och husse när vi är ute. Och vi tycker det är jättekul att leka jaga.
Dock har matte och husse varit dåliga på att passa på och haft dålig timing när det gäller pinkeri och bajseri såhär på kvällsidan, så det har hänt små olyckor inne. Men det är ju helt och hållet människornas fel. Not blaming Asta on that!
Bättre koll hörrni!
Att vi fick Asta är bland det bästa som har hänt oss! Då min man och jag båda lider av psykisk ohälsa och olika grader av socialfobi, så hjälper det verkligen till att ha Asta som ”stöd” och hon hjälper till att rehabilitera oss med samhället. Det är så många som stannar upp och börjar prata med oss och berömmer lilltjejen och i alla fall jag känner att jag blir säkrare ute.
Och så bara det att man verkligen har en anledning att kliva upp på morgonen och att ta sig ut är så underbart! Även fast det tar emot i kropp och knopp när man är tröttare än tröttast.
Första veckan lilla Asta har varit hos oss har varit över förväntan lugn och det mesta har gått jättebra!
Första natten sov hon ju jättelugnt och pep till två gånger då hon var lite kissnödig. Så vi trodde ju då att nätterna skulle förbli lugna, men natten efter pep, skrek och tjöt hon ju så man höll på få hjärtbristningar. Men vi tog det tack och lov med ro (sömnstörningar hör ju nästan till vardagen för oss) och bestämde oss för att låta ylandet få gå sin egen gång och att vi struntade i det. Och nu, såhär ungefär en vecka senare, så gnyr hon lite när hon tycker vi varit tysta för länge, när hon är pinkis eller när hon vill mysa med oss. Men om hon börjar tjuta eller skälla och vi ignorerar henne så håller hon inte på längre än 5 minuter nu, mot för över en ½-timme den där andra natten. Så det känns och verkar som att hon har funnit sig väl till ro med oss.
Hur är Asta då? Jo hon är ju pigg i nästan överskott när hon är vaken och blir tvärtrött när hon busat klart och favoritplatsen är någon av husse eller mattes knä att få komma upp till och ligga och somna. Och helst ska huvudet ligga i den konstigaste vinkeln, så sover hon så sött! Och när hon sover så passar hon även på att släppa på gastrycket litegranna, så husse och matte håller på och storknar.
Favoritleksak är husse eller mattes händer. Dom är ju så roliga att jaga och tugga på. Och så rör dom sig så roligt när man håller på och busar. När inte husse och matte vill ha söndertuggade händer, så får hon leka med en hopknuten typ diskhandduk och den älskar hon också. En annan häftig grej att leka med är ju den där hopvikta tomma toarullen som det ramlar godisar ur! Verkligen roligt att den både låter roligt och luktar gott, så hon jagar runt den i hela köket för att få ur godisbitarna.
Sedan inte att förglömma katterna! Greger och Ylva är så roliga att jaga och stå och skälla på och bjuda in till lek. Men de två förstår ju inte att den mörka lilla skuttiga saken som låter och rör sig bara är snäll och vill leka, så dom hoppar upp på köksbordet och står och fräser om Asta blir för närgången. Så katterna håller sig mest borta från golvytorna. Men det verkar som att dom vant sig lite och inte är lika fientligt inställda mot nykomlingen och Greger kan till och med äta godis brevid henne när hon är lugn.
Angående rumsrenheten (vilket verkar vara det ”problem” som de flesta undrar över) så har i alla fall inte vi några större problem med det. Tycker hon är bra på att säga till på natten när hon är nödig och på dagarna så passar vi på henne rätt så bra, så hon har inte behövt gjort så mycket inomhus. Självklart har det dock förekommit några små ”olyckor”, men inget som varit till större problem än att torka/plocka upp och skura rent.
Med ”träning” har vi mest hållt på med att försöka få Asta att reagera på just Asta. Det funkar jättebra! Sedan har vi testat att kalla in henne med ordet kom. Det gör vi genom att vi turas om att vid hennes mattider, hålla fast henne en bit ifrån och den som håller i matskålen lockar på henne med Asta, kom! Vi har även testat när vi är utomhus att kalla in henne och då kommer hon skuttande i full fart, tills hon får syn på något som ser lite mumsigt ut på marken. Men det ser väldigt lovande ut, med hennes uppmärksamhet på husse och matte, så om vi bara fortsätter och gör rätt så kommer det nog inte vara några problem med ”lydnaden”.
We love our Asta!
/ Helena & Per
Postat i: Uncategorized
Nu har vi Asta hemma hos oss! Vi hämtade henne igår, 5:e maj från Kennel Mixed Color’s i Strömsund. En resa på ca 50 mil fram och tillbaka. Tog väl mest hela dagen.
Vi var rätt så nervösa på vägen upp dit, för det kändes hela tiden som att vi skulle ha misstagit oss och missuppfattat vad vi pratat med Eva (uppfödaren) om och att vi inte alls skulle få någon Asta med oss hem. Helt ogrundade tankar, men sådana kommer ju när man hoppas på något så mycket och längtar!
I alla fall så kom vi upp runt 14-15 och träffade mamma Trolla och mormor UllaBella och hälsade på de 4 valparna. Vår Asta var såklart den sötaste och finaste av de alla!
Vi gullade med valparna och så pratade vi en massa med Eva och det kändes som vi hade tusen frågor. Efter ett tag så gick vi till deras kök och skrev under papper och gick igenom lite skötselråd och annat prat. Runt klockan 18 var vi klara att fara hem och stoppade om lilla Asta i buren som vi satt i baksätet på gammforden vi har och så sa vi hejdå till Eva och började resan hem.
Asta var hur lugn som helst och låg mest och sov i bilen. Gnydde lite emellanåt, men verkade nöjd bara Per vred på huvudet och sa några ord till henne. Sedan la hon sig ner igen.
Vi stannade på ett par rastplatser och tog henne ut ifall hon skulle vara pinknödig, men hon skulle bara nosa omkring och sedan ville hon in och lägga sig bland filtarna i buren igen. Så det gick smärtfritt för alla parter hem.
Kom väl tillbaka till Sundsvall igen runt 22-tiden och väl hemma så ordnade vi till hennes sovplats och där pinkade och bajsade hon nästan på en gång. Katterna var nyfikna, men tyckte nog att Asta var lite skrämmande, för så fort hon kom i närheten så sprang katterna och höll sig på avstånd. Vi har haft dörren till sovrummet stängd under natten så att inte katterna ska ha stört Asta, hennes första natt borta från hennes kullsyskon.
Vi har faktiskt haft en relativt lugn natt och kunnat sova rätt så bra. Asta har ”bara” ylat till två gånger så vi har vaknat, men sedan har hon sovit lugnt. Per var ut med henne inatt runt kl 3 och pinkade henne, sedan var jag ut runt kl 6 samma runda. Efter pinkrundan så var hon trött igen så vi kunde sova lite till.
Och nu håller första dagens äventyr på för fullt.
Fortsättning följer!
